Det är andra veckan i skolan och vår resa uppför en oändlig uppförsbacke har tagit sin början.
Han är inte ond, han är inte uträknande, han är omdömeslös. När jag ser att du tycker mitt barn är jobbigt, vill jag gråta och rädda honom från dina förutfattade meningar. Nej, han kan inte sitta still, men spring med honom då. Nej, han pratar inte obehindrat, men prata du. Snälla. Låt inte han känna av din irritation över att han är han.
